Hur kommer det att se ut?

Vinjettbilden ovan är ett fotomontage och visar den sydvästra udden på Yxlö – Låsudden. Du tror kanske att vi har överdrivit litegrann. Mät och bedöm själv:

Låsudden är på sina högsta punkter 35 m över havet. De inlagda vindkraftverken har en tornhöjd på knappt 100 m (plus rotorblad på 40 m). Moderna vindkraftverk har tornhöjder på uppåt 150 m med rotorblad på 70 m, allt för att få så stark och jämn vind som möjligt.

Som jämförelse kan nämnas att de flesta kyrktorn är lägre än 35 m (med undantag för några domkyrkor). Fyren (och lotsutkiken) på Landsort är 25 m hög. Sveriges högsta fyr, ”Långe Jan” på södra Öland, är 42 m.

Gör gärna följande experiment. Ta dig till en närbelägen kyrka. För boende i Nynäshamn kan det passa med ett besök vid Ösmo kyrka (som för övrigt är mycket sevärd även inuti). Ställ dig på vägen utanför kyrkan. Titta på tornet. Det är 35 m högt (bortsett från spiran med kyrktuppen). Stapla på ytterligare tre torn. Du är då uppe i 140 m. Moderna vindkrafttorn är 150 m – plus propellerblad på 50-60 m. Hur skulle det vara att ha en sådan best 500 meter från ditt hus?

Hur kommer det att låta?

Tyvärr är det så att vindkraftverk inte är ljudlösa. Och ju större verk, desto mer buller.

Bullret är av tre olika slag.

Det första är ett ”svischande” ljud som främst alstras av ytterändarna av propellerbladen. Ljudet blir starkare om det är skillnad i vindhastighet mellan låga och höga luftlager och ju större propellerdiameter kraftverket har. Frekvensen ligger i storleksordningen 1000 Hz. Den typen av ljud avtar ganska snabbt med avståndet och dämpas av skogbeklädd mark.

Det andra är ett lågfrekvent buller i området 20–50 Hz alltså samma område som riktigt basförstärkta musikanläggningar. Det kan nå mycket långt och dämpas inte nämnvärt av vare sig växtlighet eller husväggar.

Det tredje är ohörbart s k infraljud med frekvenser under 20 Hz. Det är svårt att mäta och dess inverkan på människor är fortfarande oklar, även om det finns medicinare som hävdar att det orsakar stress och sömnlöshet med därav kommande andra besvär. Av rent fysikaliska skäl kan man anta att räckvidden är minst lika lång som det lågfrekventa bullret. Det kan också förmodas att detta ohörbara buller ger upphov till resonanseffekter, i t ex byggnader, som i sin tur är hörbara.

Det finns en hel del indikationer, inte minst vittnesbörd från personer som bor i närheten av vindkraftverk, på att ljudet från kraftverken orsakar starka störningar speciellt nattetid. Detta gäller även om kraftverken uppfyller formella krav på ljudnivå. Ljudnivåer på t ex 40 eller 35 dB, som är Naturvårdsverkets rekommenderade gränsvärde, är inte tystnad. Det är fortfarande buller.

Nuvarande normer och sättet att mäta eller uppskatta ljudstörningarna har också utsatts för stark kritik. Inte minst handlar det om att ljudet från vindkraftverken är s k amplitudmodulerat buller, vilket inte mäts särskilt bra med nuvarande mätmetoder. Det nuvarande s k säkerhetsavståndet på 500 m (ibland 300 m och ibland 700 m beroende på myndighet) har uppenbarligen inget med verkligheten att göra.

Att ett vindkraftverk som är 200 m högt inte skulle störa på 500 m avstånd är knappast sannolikt.

LIVSCYKELANALYS

En holländsk studie med livscykelanalyser anger att byggandet av ett vindkraftverk kostar lika mycket (huvudsakligen fossilbaserad*) energi som kraftverket kommer att producera under 1,5 år. Den beräknade livslängden för ett verk är 15 år. Det är obekant om rivning och återställning av marken ingår i analysen.

Ett alternativ till rivning är förstås att byta ut verket mot ett nytt, om det fortfarande anses lönsamt och miljömässigt försvarbart.

* Produktion av betong och stål är kol- och gasbaserade. Rotorbladen är tillverkade av glasfiberarmerad polyester- eller epoxiplast (från petroleum). Numera är rotorbladen 50 m eller längre och då har man ersatt glasfibern med kolfiber. I övrigt handlar det om transporter.

Vad man sedan gör med förbrukade rotorblad är, som man brukar säga, en bra fråga.