Vindkraftens ekonomi

De ekonomiska förutsättningarna för vindkraft – etablerad såväl som ny – är för en icke fackman inte alldeles enkla att reda ut.

De flesta fackmässiga bedömare tycks dock vara ense om att vindkraft för närvarande inte är lönsam utan subventioner. Statliga projektstöd av olika slag och s k elcertifikat är olika slag av subventioner. Elcertifikaten är utformade så att de i praktiken kommer på slutkundernas faktura. Men i bakgrunden är det staten som styr även över dessa.

De flesta experter är också överens om att om man bara ser till de rena produktionskostnaderna så är kärnkraft och vattenkraft billigast, värmekraft kommer någonstans emellan, även om den varierar beroende på lokala förhållanden, och vindkraft är dyrast.

Utan det ekonomiska stödet skulle vindkraftbolagen gå i konkurs eller, som de kommunala vindkraftbolagen i Karlstad och Hammarö kommuner, kräva kapitaltillskott och driftsstöd.

En märklig effekt av statens skatte- och subventionspolitik är att Vattenfall AB nyligen beslöt att stänga två reaktorer i Ringhals p g a bristande lönsamhet. Skälet är den extraskatt som staten lägger på kärnkraft. I själva verket är reaktorerna helt OK och skulle kunna producera el i många år till mycket låg kostnad. Dessutom skulle de till låga kostnader kunna uppgraderas och vara leveransdugliga i 10-tals år till.

Som elkonsument betalar du alltså ett betydligt högre pris för el än vad den egentligen kostar. Frågan är om det är värt priset.