Sammanfattning
Vindkraft är en förnybar och utsläppsfri energikälla – åtminstone om man inte räknar in själva byggandet av vindkraftparker. Den är dock inte invändningsfri ens ur miljösynpunkt. Den kan heller inte – av tekniska och ekonomiska skäl – bli vår huvudsakliga källa för elproduktion.

• Svensk elproduktion är i princip redan fri från koldioxidutsläpp. Vi behöver alltså inte bygga ut vindkraft av klimatskäl.
• Sverige har elöverskott och exporten är f n tidvis större än vindkraftsproduktionen.
• Ett problem som tidigare inte har uppmärksammats är att, om vindkraften dominerar kraftproduktionen, så blir hela kraftnätet instabilt. Vindkraften har dålig förmåga att hålla frekvensen stabil. Om frekvensen varierar för mycket är risken stor att hela systemet havererar och släcks ner. Stabil kraftproduktion av typen vattenkraft och kärnkraft är därför nödvändiga.
• Vindkraft är ingen basenergi, eftersom den varierar och tillgängligheten bara ligger kring 10%.
• Ny vindkraft kräver parallell utbyggnad av backup-kraft (reglerkraft).
• Ny vindkraft kräver mycket kostsam utbyggnad av elnäten, eftersom reglerkraften måste vara tillgänglig över hela landet.
• Vindkraften är inte utan lokala miljöproblem, vilka kräver mer uppmärksamhet än hittills.

Nationella aspekter
Riksdagen vill stimulera utbyggnaden av vindkraft i landet. Huvudskälet anges vara omtanke om miljön. Sverige har dock – till skillnad från många andra länder – en närmast unik situation när det gäller elenergiproduktion. Huvuddelen av energiproduktionen kommer från kärnkraft (ca 42%) och vattenkraft (ca 42%). Båda dessa är utsläppsfria – även om kärnkraften ger upphov till avfall som måste hanteras. Resten av elproduktionen kommer från värmekraftverk med huvudsakligen biobränslen som värmekälla och redan installerad vindkraft. Samtliga energislag – utom vindkraften – fungerar som baskraft (produktionen är jämn och förutsägbar). Vattenkraften kan dessutom användas som s k reglerkraft (går att anpassa till varierande elbehov). Vindkraften är däremot ojämn och i varje fall lokalt oplanerbar. För att kunna utnyttjas i stor skala kräver den att det finns reglerkraft och ett kraftnät som klarar stora överföringsmängder (nya stora kraftledningar).

(Danmark brukar nämnas som en förebild men har en helt annan situation: Baskraften utgörs av kol- och gaskraft. Vindkraften är väl utbyggd men kräver import från Norge och Sverige av vattenkraft som reglerkraft. Kapaciteten i vindkraftproduktionen är nu så stor att man ibland får negativa elpriser – när det blåser kraftigt. Och kostnaderna för de statliga subventionerna börjar gräva märkbara hål i statsbudgeten. Tyskland har en likartad situation – som kommer att förvärras när man avvecklat kärnkraftverken.)

Elkonsumtionen i Sverige har det senaste decenniet planat ut och ökar inte. Orsaken till detta är främst effektivisering av elinstallationer (värmepumpar, lågenergibelysning, etc), högre elpriser och ett allmänt medvetande om nyttan och nödvändigheten av att spara energi. Vi har för närvarande ett genomsnittligt överskott av elenergi som vi exporterar. Baspriset för elproduktion (rensat från skatter och bidrag) är lägst för kärnkraft och vattenkraft och högst för vindkraft. Vindkraften är ekonomiskt konkurrenskraftig enbart p g a statliga subventioner (och extraskatt på kärnkraft).

Lokala aspekter
Vindkraft är ineffektiv även av andra skäl än att den varierar. Den tar stora landytor i anspråk – betydligt större yta per producerad kWh än andra energikällor (en nackdel som den delar med solenergi).

Vindkraftparker placerade i närheten av bebyggelse orsakar störningar och hälsoproblem p g a lågfrekvent buller och ljusfenomen. Moderna vindkraftverk är mycket iögonenfallande med höjder på 150 – 200 m. De kan ha störande inverkan på fågelliv och friluftsliv. Ostörda naturmiljöer blir exploaterade – även om tillgängligheten kan öka p g a vägbyggen.

Slutsats
Vindkraft kan inte stå för någon större del av Sveriges elproduktion. För att vara ”lönsam” kräver den statliga subventioner och/eller elcertifikat som betalas av slutkonsumenten. Om den byggs ut väsentligt mer än vad som hittills har gjorts, kommer den att kräva omfattande investeringar i nya stora kraftledningar för överföring av reglerkraft. Av miljöskäl bör man vara mycket restriktiv med placering av vindkraftparker i bebyggda delar av landet.